Sportskytte är en precisions- och tävlingssport som sätter de tävlandes skicklighet vad gäller träffsäkerhet på prov. De tävlande har till sitt förfogande olika typer av skjutvapen. Det finns dock ett antal olika skyttegrenar inom sportskytte, vilka kategoriseras utifrån typen av måltavla och skjutvapen. Inom idrotten finns det fyra olika skyttegrenar. Dessa är gevär, pistol, lerduveskytte och viltmål.
Sportskytte i världen
Skyttesporten hör till en av världens populäraste idrotter om man ser till antalet som utövar idrotten och den utövas i alla delar av världen. Det finns 150 länder som är registrerade i det internationella sportskytteförbundet ISF (International Shooting Sport Federation). Eftersom förbundets medlemmar är närmare 50 miljoner i antalet utövare gör det att sportskyttet hör till världens största enskilda sport, där bara lagidrotterna fotboll, basket och volleyboll är större.
Redan 1860 öppnades den svenska rörelsen “Svenska skytteförbundet” och är störst i Sverige med ca 100 000 medlemmar. Däremot är antalet utövare i Sverige totalt ungefär cirka 180 000, vilket gör sportskytte till ett av en Sveriges största sporter.
Redan under det första moderna Olympiska Spelen i Aten 1896 fanns skytte som en del av programmet. Faktum är att några av de OS-grenar som finns i skytte är i stort oförändrade tills idag, där andra grenar blivit modifierade eller helt försvunnit. Till en början användes det militära skjutvapen. Trenden över tid har dock gått mot att vara kortare skjutavstånd och mindre kaliber. Det har därför lett till att luftpistol och luftgevär med avstånd på 10 meter hör till de största grenarna, liksom lerduveskytte.
Sportskytte och säkerhet
Det är av ytterst vikt att man upprätthåller hög säkerhet både utanför banan och på banan, eftersom idrottsredskapet består av skjutvapen och ammunition. Därför finns en standardiserad utbildning som alla skytterörelser ingår i, vilket är utbildning och certifiering i Skyttekortet. Det är en utbildning som ämnar att öka kunskapen såväl som medvetenheten hos skyttarna såväl som ledarna i fråga om säkerhet i vapenhantering. Denna utbildning görs inte bara en gång utan i jämna mellanrum och ofta i form av studiecirkel. Utbildningen och kortet är obligatorisk från det att utövaren fyller 15 år för att få praktisera skytte utanför den egna föreningen.
Att vara riskmedveten är nyckeln men skulle olyckan väl vara framme och du skjuter på ett felaktigt sätt, så kan baksidan på kolven träffa ditt ansikte, hals eller tänder. Så för att slippa behöva besöka distriktstandvården eller akuten till följd av skador på grund av misskötsel, är en god skjutteknik och säkerhetsmedvetande ett absolut måste. Detta sker gradvis genom en mognadsprocess och där individen växer i sitt ansvarstagande för sitt egna agerande på och utanför skjutbanan och hur personen interagerar med andra i sin omgivning.
Tävling på samma villkor
I många av de nationella tävlingarna i skytte kan herrar och damer tävla mot varandra på lika villkor. Sportskytte är dock en sport som behöver god skjutteknik och till viss del styrka, men framför allt krävs en stor del koncentration och mycket envishet. Vilket är anledningen till att själva skjutandet ger ungefär samma fysiska och psykiska förutsättningarna för de allra flesta utövare.
